lördag 8 oktober 2011

Händerna .......... själens verktyg




Barn av idag har inte så mycket kontakt med naturen som förr. I  Montessoripedagogiken spelar naturkunskapen en viktig roll och är en naturlig del i skolarbetet. Målet är att lära barnen att få en ökad insikt om jordens begränsade resurser och ta ansvar för vår jord och allt levande. Under dessa två veckor som jag varit på skolan har jag sett tydliga exempel på hur aktivt eleverna arbetar. Pedagogerna är mästare på att ta tillvara på varenda liten insekt som eleverna hittar som de sedan stoppar i en burk som sedan granskas på längden och tvären. Veckans fynd var en av den större sorten! En brucco (larv) som så småningom skall förvandlas till en fjäril. Eleverna var i extas för den här  skulle de få ha i sitt våld en längre tid. Helt plötsligt var jag lika involverad i det nya husdjuret. Eleverna förklarar hej vilt på italienska som jag bara förstår hälften av och hör mig själv säga si si och nickar på huvudet och ler. Jag har fått den grandiosa  uppgiften att döpa den nya klass medlemmen. Alla skriker  i örat på mig att den ska ha ett typiskt svenskt pojknamn. Numera har den ett typiskt namn som små" buspojkar" i  Sverige brukar heta. Men vad namnet är är en hemlighet!

När vi går till affären i Sverige för att köpa färska kryddor så får du en liten planta för ca. 20 kronor. Köper du flera kan det bli rabatt! På skolgården är de så vildvuxna så att de skulle räcka till samtliga elever i klassen och är alldeles gratis. I fredags kom det en fd. elev till skolan som är intresserad av trädgårdsarbete för att "frisera"de vildvuxna kryddväxterna tillsamman med barnen. Med gemensam kraft klipper de frenetiskt ner buskarna och sorterar till små fina buketter som sedan skall ta med hem som förhoppningsvis en extra krydda till helgens mat. Hela klassrummet doftar fantastiskt gott efter några timmars arbete.Jag ser stolta elever packa ner sina buntar i skolväskan. Det är fredag!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar